Arbetarskydd

Arbetarskyddsverksamhet på arbetsplatserna
Arbetshälsovård

Vad är arbetarskydd?

Syftet med arbetarskydd är att garantera trygga och hälsosamma arbetsförhållanden och stöda upprätthållandet av arbetstagarnas arbetsförmåga. Arbetsmiljöns tillstånd iakttas och förbättras ständigt, hur förändringar inverkar förutspås och missförhållanden rättas till. Föremål för arbetarskyddsarbetet är arbetsmiljön i sin helhet, arbetet, människan och arbetsgemenskapen.

Ett riksomfattande arbetsmiljöprogram definierar arbetarskyddets målsättning enligt följande: "Arbetarskyddet har till uppgift, förutom att eliminera och minska faror och olägenheter i arbetet, också att främja faktorer i arbetsförhållandena som möjliggör arbetstagarnas fysiska, psykiska och sociala välbefinnande.

Arbetarskyddet innebär samarbete och gäller alla som arbetar på en arbetsplats. Alla är skyldiga att anmäla till sin chef eller arbetarskyddsfullmäktige eller -chefen om brister som de lägger märke till i sin arbetsmiljö.

Utveckling av arbetet och arbetsgemenskapen

Lagstiftning i anslutning till arbetarskyddet

Den förnyade arbetarskyddslagen trädde i kraft från början av år 2003. Stadgar om verksamhet för att upprätthålla arbetsförmågan finns i arbetshälsovårdslagen. Arbetsgivaren är skyldig att se till att den centrala arbetslagstiftningen finns till allmänt påseende på arbetsplatsen.

Lagar och avtal som med tanke på arbetarskyddet är viktiga:

• Arbetarskyddslagen


• Lagen om tillsynen över arbetarskyddet och ändringssökning i arbetarskyddsfrågor


• Arbetsavtalslagen


• Lagen om arbetshälsovård


• Lagen om arbetarskyddsförvaltning


• Jämställdhetslagen


• Arbetstidslagen


• Lagen om olycksfallförsäkring


• Lagen om yrkessjukdomar


• Förordningen om tillsynen över arbetarskyddet


• Samarbetsavtalet för finansbranschen

www.ttktessu.net

Säkerheten bör garanteras

Målet är att arbetsplatsen på eget initiativ skall ha kontroll över säkerheten. Att förbättra säkerheten och upprätthålla den är en uppgift för organisationen i sin helhet. Detta kräver på många arbetsplatser en ändring i tankesättet. Lagen betonar arbetsgivarens ansvar. Men arbetstagaren skall inte vara enbart ett föremål för skydd utan även en aktiv aktör. Varje arbetstagare bör se till sin egen och den övrigas säkerhet med hjälp av de medel som står till förfogande.

I arbetarskyddslagen betonas samarbetet mellan arbetsgivaren och arbetstagarna samt betydelsen av den handledning som ges arbetstagarna. Arbetsgivarna och arbetstagarna bör gemensamt upprätthålla och förbättra arbetssäkerheten.

Arbetsgivaren bör leda med säkerheten som utgångspunkt. Arbetarskyddslagen innehåller bestämmelser om de viktigaste frågorna gällande ledarskap med säkerheten som utgångspunkt. Detta kräver ett systematiskt handlingssätt, eftersom lagen förpliktar att vidta åtgärder. För att säkerheten skall garanteras krävs tydliga helheter: säkerhetspolitik, organisering och metoder. Enligt arbetarskyddslagen bör arbetsplatsen ha ett verksamhetsprogram för arbetarskyddet. Också en verksamhetsplan är nödvändig. Arbetssäkerheten bör organiseras som vilket annat resultatgivande arbete som helst.

Arbetsgivarens centrala förpliktelser

I den nya lagen finns tydligare bestämmelser om kontroll av arbetssäkerheten och arbetsgivarens förpliktelse att förbättra arbetsförhållandena. Arbetsgivaren har förpliktats att identifiera och utvärdera risker i anslutning till arbetet och risker på grund av arbetet. Arbetsgivaren är allmänt skyldig att garantera arbetstagarnas säkerhet och hälsa i arbetet och begränsa ovanliga och oförutsebara förhållanden.

Arbetsgivaren bör även ha ett program för att främja säkerhet och hälsa och för att upprätthålla arbetstagarnas arbetsförmåga ett program, i vilket ingår åtgärder för att förbättra arbetsplatsens arbetsförhållanden och verkningar i anslutning till arbetsmiljön (arbetarskyddets verksamhetsprogram/-plan).

Om en arbetstagare i sitt arbete blir utsatt för trakasserier som verkar skadligt på dennas hälsa eller för annat osakligt bemötande, bör arbetsgivaren efter att ha fått uppgift om detta, i enlighet med § 28 i lagen, vidta åtgärder för att eliminera missförhållandet. Enligt § 18 i lagen bör arbetstagaren också undvika trakasseri mot och annat osakligt bemötande av de övriga arbetstagarna, vilket förorsakar förfång eller risk med tanke på deras säkerhet eller hälsa.

Verksamhetsprogram för arbetarskyddet

Verksamhetsprogrammet grundar sig på arbetet och identifiering av riskfaktorer i anslutning till hälsa och säkerhet. Prioritering av observerade och identifierade risker, dvs.utvärdering av arbetarskyddsrisker hör också till programmet. På arbetsplatsen/arbetarskyddets verksamhetprogram bör finnas en plan som utarbetats på basis av en riskutvärdering jämte tidtabell och ansvarspersoner över förbättringar i arbetet och arbetsförhållandena, som arbetsgivaren inom den närmaste framtiden kommer att göra.

I arbetarskyddets verksamhetsprogram ingår också ett program för och en plan på verksamhet på arbetsplatsen för upprätthållande av arbetsförmågan, som utarbetas tillsammans med arbetshälsovården. Till verksamhetsprogrammet kan anslutas också andra verksamhetsföreskrifter gällande arbetstagare och samarbete såsom allmänna verksamhetsföreskrifter i anslutning till säkerheten på arbetsplatsen (t.ex. brand- och räddningsplan, säkerhetsföreskrifter för laboratorier, anvisningar vid fall av nålsting) och bestämmelser gällande beteende i arbetet (t.ex. föreskrifter i fall av arbetsplatsmobbning).

Nedan framställs de viktigaste elementen i arbetarskyddets verksamhetsplan:

ALLMÄNT

Arbetarskyddets verksamhetsidé
I denna fastställs arbetarskyddets ställning och betydelse på arbetsplatsen.

Mål
Definierar arbetarskyddets allmänna mål.

Förbindelser med övriga funktioner
Definierar, hur arbetarskyddets verksamhetsplan hänför sig till andra styrningssystem.

UTVÄRDERING AV RISKER

Utvärderingen av risker görs i samarbete med olika experter. Vid utvärderingen gagnas kännedomen om arbetshälsovården och arbetarskyddsorganisationen. Arbetsplatsens arbetare deltar.

Identifiering av risker
Risker i arbetsmiljön och belastningsfaktorer som påverkar arbetsförmågan identifieras (olycksfallsrisker, kemiska, fysikaliska och biologiska risker, fysisk och psykisk belastning, våld och hot om våld o.s.v.)

Utvärdering av riskernas omfattning
Riskerna indelas i klasser utgående ifrån hur allvarliga eventuella påföljder är och hur sannolikt de förekommer.

VERKSTÄLLIGHET AV ÅTGÄRDERNA

Utgående från riskutvärderingen besluts om nödvändiga åtgärder och deras prioritetsordning. För åtgärderna beställs ansvarspersoner och tidpunkt för verkställigheten.

UPPFÖLJNING OCH RESPONS

För uppföljningen av åtgärdernas verkställighet utses ansvarspersoner och uppföljningstidpunkter. Personalen får feedback på åtgärdernas verkställighet. Arbetarskyddets verksamhetsplan uppdateras regelbundet.

Utvärdering av risker

Enligt arbetarskyddslagen är arbetsgivaren skyldig att ta reda på faror på arbetsplatserna och bedöma de risker de förorsakar. I lagen krävs inte att riskutvärdering skall göras skriftligt, men arbetsgivaren bör kunna visa att utvärderingen har gjorts. Därför är det bra att införa arbetsplatsens riskutvärdering till exempel i arbetarskyddets verksamhetsprogram. Vid riskutvärderingen får arbetsgivaren hjälp av personalen vid arbetshälsovården.

Med riskutvärdering avses identifiering av risker som förekommer i arbetet, bestämning av storleken på de risker som farorna förorsakar och utvärdering av riskernas betydelse. Utvärdering av risker är förebyggande arbetarskydd när det är som bäst. Riskutvärdering är en systematisk process, genom vilken man försöker göra arbetsmiljön säker. Observationer bör göras i arbetsmiljön och risksituationer vederbörligen klarläggas.

Planering av arbetet och arbetsbelastning

Allmänna principer

Med belastning avses i arbetarskyddslagen såväl fysisk, psykisk som social belastning, som bör beaktas redan i planering av arbete.

Redan i arbetets planerings- och dimensioneringsskede bör de krav som ställs i arbetet och förhållandet mellan arbetstagarnas fysiska och psykiska förutsättningar granskas, vilket bör vara i jämvikt. Belastningsfaktorerna varierar i olika arbeten beroende på arbetets och arbetsuppgifternas natur.

För hälsan skadlig belastning kan i vissa situationer förorsakas av exempelvis:

• Fel dimensionerade arbetsställningar och arbetsrörelser (se § 24)


• fysisk och psykisk belastning


• kunskapsbelastning, omständigheter i anslutning till kunnandet


• orimlig tidspress eller


• exceptionellt mycket resor i arbetet o.s.v.

En för hälsan skadlig fysisk eller psykisk belastning kan vara över- eller underbelastning såväl kvalitets- som kvantitetsmässigt. Efter att fått vetskap om detta bör arbetsgivaren vidta åtgärder för att ta reda ut vilka de skadliga belastningsfaktorerna är samt för att undvika eller minska dem.

Arbetsgivaren kan få veta misstankar om belastning på olika sätt. Arbetsgivaren kan själv märka den eller arbetstagaren kan underrätta sin förman om den. Arbetsgivaren kan också få uppgiften av arbetshälsovårdspersonal eller arbetarskyddsfullmäktige.

Belastningen behandlas först av arbetstagaren och dennas förman. Om en expert behövs för att fastställa belastningen bör arbetsgivaren i första hand utnyttja den hjälp arbetshälsovården ger. Enligt lagen om arbetshälsovård kan en arbetstagare av väl grundade skäl få en utredning om arbetsbelastningen från arbetshälsovården.

När en för hälsan skadlig belastning fastställts bör arbetsgivaren ta reda på orsakerna till att belastning uppstått och vidta åtgärder för att belastningsfaktorerna skall undvikas eller minskas. Men alla belastningsfaktorer kan inte undvikas eller elimineras. Dessutom kan vid skadlig belastning de individuella skillnaderna variera mycket.

Trakasserier och annat osakligt bemötande

I arbetarskyddslagen förbjuds trakasserier och mobbning på arbetsplatsen. Enligt arbetarskyddsdistriktet avses med trakasserier osakligt och dåligt bemötande. Trakasserierna kan ta sig uttryck i form av hotelser, skrämmande, elaka och insinuerande meddelanden, som nedsättande och förlöjligande tal o.s.v. Trakasserier kan också vara ensidigt sexuellt störande och antastande, som den utsatta upplever som motbjudande eller oönskat.

Om sexuella trakasserier finns tilläggsuppgifter i Suoras nyss publicerade guide "Tartu tasa-arvoon".

Men om arbetstagaren eller förmannen störs eller bemöts osakligt på arbetsplatsen så att det medför hälsorisk för denna, bör arbetsgivaren ingripa med alla medel som står till buds. Arbetsgivaren bör genast efter att ha fått vetskap vidta åtgärder för att eliminera störandet och annat osakligt bemötande.

Vad är mobbning?

Enligt arbetarskyddsdistriktet innebär mobbning systematiskt och fortsatt verksamhet eller beteende som undertrycker en annan person. Det strider alltid mot lag och god sed och är därför oansvarligt och förbjudet beteende i arbetet. Mobbning innebär inte olika synpunkter mellan människorna eller meningsskiljaktigheter, även om de upplevs som kränkande och försämrar inbördes relationer. Mobbning är det inte heller fråga om då man försöker behandla och lösa problem angående arbetet, sättet att leda arbetet genom befallningar, eller en grundad disciplinär åtgärd, även om de känns ångestskapande.

Olika former av mobbning är exempelvis:

• svartmålning av en persons egenskaper, karaktärsdrag eller privatliv, förtal eller ifrågasättande av den mentala hälsan hos en viss person


• en person lämnas utanför arbetsgemenskapen


• upprepat, ogrundat ingripande i arbetet eller ogrundad ändring av arbetsuppgifternas kvalitet eller kvantitet


• hotfullt uppträdande och fysiskt våld

Hur kan jag reagera på mobbning och trakasserier?

Nedan finns kortfattade anvisningar om hur en person som blivit utsatt för trakasserier kan föra ärendet framåt:

1) Tala om för den som trakasserar att du inte godkänner vad denna gör, och be personen i fråga sluta med trakasserierna. För fortsatt behandling av ärendet är det viktigt att dokumentera uttrycksformerna för mobbning, hur ofta den upprepas och hur den mobbade reagerar på mobbningen.

2) Om mobbningen fortsätter ska du kontakta din förman. Om det är förmannen som mobbar ska du kontakta dennas förman. Förmannen bör ta saken på allvar, och varje förman är ansvarig för saken.

3) Om din förman inte vidtar de åtgärder ärendet kräver ska du för det uppåt i organisationen.

4) Om du känner dig osäker att agera ensam eller inte är säker på vad du bör göra, ska du kontakta arbetshälsovården, arbetarskyddspersonalen eller förtroendemannen, De är alla skyldiga att hjälpa dig konfidentiellt. Vid behov ska du använda en arbetskamrat som stöd. Om åtgärderna på arbetsplatsen inte ger resultat ska du vända dig till arbetarskyddsdistriktet och/eller förbundet. Arbetarskyddsdistriktet ger dig ytterligare anvisningar för att lösa situationen och kontaktar eventuellt arbetsgivaren. Om trakasserierna alltjämt fortsätter kommer arbetarskyddsdistriktets inspektörer och undersöker situationen och förhandlar med parterna. Arbetarskyddsdistriktet kan också förelägga arbetsgivaren ett vite. I sista hand kan distriktet lämna polisen en begäran om rannsakning gällande trakasserierna.

Nyttiga länkar

Arbetarskyddscentralen:
Information om arbetarskyddsfrågor och arbetarskyddscentralen

Arbetshälsovårdsverket:
Information om arbetshälsa och arbetssäkerhet

Arbetarskyddsdistrikten:
Information i frågor gällande arbetsförhållandet och information om arbetsförhållanden samt arbetarskyddsdistriktens kontaktuppgifter